Bindväv/fascia

fasia_brainweb2

Forskningen om fascian är lite i sin linda. Länge ansågs fascian enbart som ett stöd åt musklerna, något som forskningen inte fäste sig vid. Det fanns inte så mycket insikt om att fascian var och gjorde så mycket mer…

Tidigare har fasciorna setts som ganska ointressanta, ett slags fodral åt musklerna. Men nu vet vi mer. Fasciorna förändras, de är en levande vävnad. När de blir stela blir vi stela. När de är elastiska är vi mjuka och rörliga. Att det är fasciorna snarare än musklerna som behöver behandling är det nya tänkandet. Nytt är också att fasciorna bildar ett helt eget system i kroppen, och att det systemet är avgörande för hur vi mår.

De flesta ser det nog som att skelettet håller upp kroppen, men sanningen är snarare att fascian håller skelettet på plats. Skelettbenen ”simmar” i en trög vätska av fascia. Man kan frigöra ben och muskler från detta sega klister, eftersom en kropp består av 206 ben och 640 muskler, 4000 senor och 900 ligament. Men det finns bara en fascia, och muskler, ligament, senor och ben, kan ses som delar i denna enhet. Faktum är att fascia är nästan en tredjedel av vår biomekanik.


En genomgripande video om fascian


Tidigare sa man att huden var kroppens största organ; ny forskning på fascian visar att den är kroppens i särklass största organ. Ett organ som mycket stor påverkan på hela vår rörelseapparat likaväl som vårt emotionella liv. Inte mycket förbigår fascian.

Vi har upptäckt en ny cell inuti fascian, vilken vi kallar Fasciocytes. Den har ett annorlunda beteende och kan skapa den glidande effekten i de olika typerna av fascia.

– Carla Stecco, Professor of Anatomy

Bindväven, eller fascian, är en väv som omger alla organ och vävnad i vår kropp. Det är den som håller kroppen ihop, så den inte faller i bitar. Fascian är lite som en svamp, och den behöver stretchas, pressas ut, för att tömma sig på vätska. Därefter så återgång till neutralläge och suga in ny ren vätska. Det är extremt rörlig väv, som rör sig i många olika riktningar, förflyttar vätska. Det går sakta, vätskan i fascian rinner långsamt som en glaciär genom kroppens geografiska landskap.


Från Atlas Balans kommer denna intressanta sammanställning…


muskler_tre_gubbar_i_hojdwe

Fascian går från undersida fot upp till hjässa i ett sammankopplat stråk

Fascia består mestadels av kollagen, ett fiberprotein som är starkt som stål men samtidigt flexibelt. Beroende på hur fibrerna ligger, kan kollagen specialiseras för att motstå krafter, spänning, vridningar, kompression, tryck, elasticitet eller en komplicerad kombination av allt detta. När jag springer, då förlängs och förkortas musklerna. Hur långt de sträcker sig bestäms dels av nervsystemet, dels av fascia. Man kan se alla fibrer som små strån som hålls ihop tillsammans i buntar av fascia, som i sin tur omges av en hinna av fascia. Dessa hinnor förlängs och förkortas i takt med muskelarbetet. De kan också bli styva och orörliga. Inte minst efter en god natts sömn.

Fascia håller oss uppe
Blodet pumpas runt i kroppen av hjärta och venpumpar. Kroppen består till 60% av vatten. Men vattnet pumpas inte runt. Varför hamnar inte allt vatten då i fötterna? Svaret är fascia. Fascian håller vattnet i små blåsor, ungefär som en apelsin håller juicen i små hinnor i allt större bubblor och klyftor innanför sitt skal. Det är fascian som är karossen. Inuti den ”svävar” musklerna lite som köttklumpar, likaså skelettet som en stapel av ben. Allt hålls stadigt på plats av fascian.

Fascian vrider sig i olika banor som stora ansamlingar av ”band” runt kroppen och håller fast skelett, organ och muskler i ett skruvstäd. Musklerna i sig är lösa som köttfärs. Det är fascia som ger dem stabilitet och form. Fascia binder samman högerfoten med vänstra höften, den vänstra höften med högra axeln. Smärta i foten kan således påverka axeln. Smärtan förmedlas av detta nätverk av robusta gummiband, som är fyllt av olika sensorer. Fascian är ungefär som ett spindelnät. Petar man någonstans, sätts hela nätet i dallring och hjärnan sitter som en spindel och lyssnar och reagerar på allt som händer.

Ankeln t.ex. har kontakt med bäckenbottnen, diafragman har kontakt med bäckenbottnen. Det är då lite lättare att förstå att en obalans i en ankel kan ge effekt så långt bort som i bäckenbottnen och även ännu längre bort i kroppen. Fascia är ett nät av känsel- & smärtceller, ett nät av kommunikation, ett nät av stadga. På bilderna är allt det vita fascia, sedan finns dessa enorma stråk även under musklerna…

Fascian kan ses som ett naturligt kompressionsplagg som håller kroppen spänd som en pilbåge och styv som en tajt dräkt två millimeter under huden. Den sträcker sig dessutom tvärs igenom hela kroppen, genom alla skrymslen och vrår. Den ändrar sin form efter kroppens behov. Sitter man mycket framför datorn, ser man ut som en som sitter mycket framför datorn.

Fascia kan dra ihop sig som en muskel, rekylera som en sena, ge sensorisk feedback som en nerv och binder samman kroppen till ett gemensamt nätverk.

STELHET
Efter en natts sömn, så är det på morgonen vi oftast känner av stelheten i fascian. Den har klibbat ihop, och rörelserna är inte smidiga.Detta fenomen finns även på ett annat plan. Det är när vi inte rör kroppen som det är tänkt. Vi kanske slutar att röra oss på rätt sätt, använda muskler på rätt sätt. När det inträffar (vilket sker rätt ofta för den moderna människan) så istället för att hålla musklerna i spänning för att vidmakthålla positionen, så är mer energisparande för kroppen att bilda in fascia som stadgar upp. Men priset blir rätt högt för det. Det blir svårt att få till rörlighet, fascian begränsar rörligheten där den stadgat upp, det bromsar. Det vanliga är att vi anpassar oss efter det ytterst långsamt, helt omedvetet.

 

Här en intressant video om fascia, varnar dock för att den är inget för kräsmagade…

Klicka på länken…


 

Snart kommer det total orörlighet, och när fascian blir orörlig så blir den dehydrerad och det ger smärta. En ond cirkel startar. Mer orörlighet, mer smärtsignaler. Hur vet då kroppen var den skall lägga in mer stadgande fascia? Det vet den inte. Men så fort du inte använder kroppens muskler som det är tänkt, så bildas det mer fascia på de ställen som inte utsätts för rörelse. Det kommer att skicka kaskader av signaler in från  de enormt många nociceptorerna, och smärtan kan bli stark, dyka upp på olika och helt ofattbara ställen i kroppen som tillsynes inte har någon koppling till varandra. Men de har de; fascian.

Rörelse håller fascian smidig, rörlig och stark.

Fascian har även en stor koppling till vårt själsliv. Den påverkas av händelser i nutid likaväl som från vårt förflutna. Vi lär fascian att reagera på mönster vi skapat. En händelse som skapade smärta fysiskt eller psykiskt, skickar en våg genom fascian, sätter ett minne i fascian. Det kan göra oss sårbara och få smärta när fascian går in ett spänt läge som den kände igen från en händelse.

Hjärnan kommunicerar med tankar. Kroppen med känslor. Det som binder samman dessa två system är fascian. Det som sker i dina tankar och i dina känslor är fascian sammankopplat med. För att skydda dig i det primära. Det som har hänt dig fysiskt, någon skada, det har fascian lärt sig, har som uppgift att det inte skall ske igen. Känslor påverkar fascian, även sådan känslor du ”gömt” är något som fascian har lärt sig att hålla koll på för att skapa ett skydd mot omvärlden och mot den gömda känslan…

fascia_slinga kopiera

Fascian håller dig som i en korsvis gående vagga…

Fascian har bättre kontakt med hjärnan, och den som har traumatiska smärtminnen, kommer lättare åt att komma ihåg smärtan, får ett tydligt smärtminne. Smärtan kan då lätt bli kronisk. EMDR, ögonrörelseterapi, verkar kunna få sådana trauman att släppa, likaså de TRP-övningar som jag har sessioner i ser ut att påverka fascia och muskler och att spänningar i kropp och själ släpper. Här feedback om TRP.


En intressant intervju med Dr. Langevin om fascian


Fascia har tio gånger fler känselreceptorer än vad musklerna har – och eftersom fascian får information från hela kroppen, kan den minnas rörelser och forma kroppen efter dessa. Fascia reagerar och minns. Varje rörelse är ett fysiskt experiment. Om rörelsen fungerar och ger önskat resultat, då sparas rörelsen som en vana i hjärnan som ger hållning och struktur. De celler som inte kommunicerar genom nervcellerna, kommunicerar genom fascian. Om fascia är begränsad, spänd, kan dessa signaler inte komma igenom cellerna som väntar på kommandon.

Rörligheten och stimulerande arbete med fascian är ytterst viktig. Stimulans, (t.ex. utdragning av fascian som i yogan, massage), av fascian påverkar direkt det till en sänkning av tonus i det sympatiska nervsystemet och vagusnerven. Det innebär att stresspåverkan reduceras, det parasympatiska nervsystemet kommer in, påverkar frisättningen av stresshormoner, och tonus i det parasympatiska nervsystemet ökar, vilket ger lugn & ro-påverkan.


”Eftersom bindväv spelar en intim roll i funktionen av alla andra vävnader, kan ett komplext fasciasystem som integrerar hela kroppens mekaniska krafter på ett koherent (genom vågrörelse) sätt påverka funktionen hos alla andra fysiologiska system. Fascians bioelektriska, cellulära och vävnadsplasticitetssvar som ger interaktioner med andra vävnader kan vara nyckeln till att förstå hur patologiska förändringar i en del av kroppen kan orsaka en kaskad av ”avlägsna” effekter i till synes orelaterade områden och organsystem. Fascia kan vara en nyckel som saknas för att förbättra korsningen -systemintegration i både biomedicinsk vetenskap och medicin. ” Från DrSchierling.com

Connective Tissue: En Body-Wide Signal Network? Medicinska hypoteser, juni 2006


Hyaluronsyra i bindväven binder vatten. Hyaluronsyracellerna utökar sig som en tvättsvamp, suger upp vatten. Detta vatten går att pressa ut vid t.ex. Rolfvingmetoden i massage och genom yoga och stretch, och nytt vatten sugs in. Det sker ett utbyte av vätska, den gamla pumpas ut, den nya friska suger in. Det är i den här processen som inflammationer minskar. Ju färre celler med hyaluronsyra, ju mindre flexibilitet. Uppbindningen och frigörandet av vatten är uppenbarligen avgörande.

Genom fascia sker all kommunikation mellan alla kroppens delar. Det finns mer än tio gånger fler nervreceptorer i fascian än det gör i muskler, fascia finns i fast form, i flytande form (extracellulär vätska) och kommunikationen i fascian är 15 gånger så snabb som i nervsystemet. Det är där vi har hela vår intelligens, intuition och känsla, en förlängning av hjärnan om du så vill – det är den som gör att kroppen är en helhet och inte en massa delar.

Fascian är ofta inblandad i utmattningssyndrom. När det sker ett utmattningssyndrom så har det även kopplats på smärta från fascian.


Här en film där du kan se fascians otroliga rörlighet och uppbyggnad


Fascian & Lymfan
Fascian och vårt lymfsystem jobbar tätt ihop. Lymfan behöver sammandragningarna i muskler och fascia för att kunna arbeta med att få bort slagg ur lymfan. Slaggprodukterna (lymflasten) ska ut via lymfsystemet. Vätska och slagg som inte åker ut på en gång hamnar i bindväven som blir till kroppens ”soptipp”. Det resulterar i volymökning, inflammationer, infektion och bakterietillväxt. Det kan även skapa förtätningar och fettväv. Ibland växer bindväv och hud ihop, sk fibroser. I denna förtätade vävnad fastnar ytterligare lymfvätska och hela systemet blir trögt, en ond cirkel uppstår. Fasciabehandling används för att normalisera bindvävsstrukturernas funktion och rörlighet, vilket kan vara av stor betydelse för lymfsystemets verksamhet och för att minska lymfödem.”

fascia_png_webminsk

Fascian- De vita stråken som sammanbinder

Genom stretching, yoga, och t.ex. massage, så sker ett som vi skrev ovan, ett viktigt utbyte av vätska och de inflammatoriska elementen i fascian och lymfan transporteras bort. ”Svampvävnaden” i fascian ökar då sitt insug av vatten när trycket, massagen, yogan & stretchingen släpper. Fibroblasterna producerar färsk/frisk hyaluronsyra, gammalt vatten är utbytt och ersatt. Fascian glider bättre, skyddar bättre mot slag, stötar och mot smärta som uppkommer av för spänd fascia.

Fibroblaster producerar färsk kollagen (bindväv) på ungefär tre dagar, vilken löser upp levrad fascia, en märkbar regenerering av täppt vävnad, kan ta ett år. Vid träning uppstår skador i bindväven. Man bör vila efter träning, då börjar fibroblasterna producera ny elastisk kollagen, till tex lumbarfascian (ryggslutet) eller achilles-tendon-fascian (under fotsulan), om de utsatts för påfrestning.

Fascian har nociceptors, smärtreceptorer, vilka skall identifiera smärta. Dessa är i oräkneligt antal, och är mångdubbelt fler än i muskelvävnad, se ovan. Det gör den stora fascian till det mest känsliga organet via har för perception/varseblivning. Sympatiska nervsystemet påverkar fascian. Genom att stress uppstår så påverkar sympatikus fascian genom att släppa på kemiska signaler som drar samman blodkärlen. Därför ökar smärtan under stress.


Fascians linjer; de största banden som stadgar upp…


Fibroblaster är inkopplade i immunsystemet.  Förutom deras allmänt kända roll som strukturella komponenter spelar fibroblaster en kritisk roll i ett immunsvar mot en vävnadsskada. De är tidiga påverkare som initierar inflammation i närvaro av invaderande mikroorganismer. (Uppenbarligen skapar fibroblaster inflammation!) De inducerar kemokinesyntes genom presentation av receptorer på deras yta. Immunceller svarar sedan och initierar en kaskad av händelser för att rensa de invasiva mikroorganismerna. Receptorer på ytan av fibroblaster tillåter också reglering av hematopoetiska celler och tillhandahåller en väg för immunceller för att reglera fibroblaster). [6]

Stretching av bindväven, som t.ex. i yoga, gör att inflammationer minskar. Man måste lära sig att röra sig långsamt om allt sitter fast, det gör ont. Smärta är en signal om att något är fel. Det blir inte bra av att inte göra något alls. Vi har genom rörelser eller ”orörelser” skapat det problem vi har. Bara vi kan lösa det.


Här kan du se elasticiteten i fascian filmad…


FASCIA-BINDVÄV
Runt alla muskler, innanför och utanför, samt runt organ i vår kropp finns fascia, bindväv. Fascior kallas de tunna hinnor av bindväv som omger musklerna. Behandling av fascior heter myofasciell behandling. Myo för muskel, fasciell för hinnor, alltså behandling av muskelhinnor. Intresset för hur kroppens fascior påverkar oss, formar oss och ger upphov till symtom har vuxit, och drar nu fram lavinartat. Det kan förändra hur vi tänker kring både träning och kroppsterapi i framtiden.

NY FORSKNING TYDLIGGÖR FASCIASYSTEMET
– Ny forskning har gett oss nya glasögon för att se fasciasystemet tydligare. Fasciahälsa kommer att bli nästa stora tränings- och friskvårdstrend, förutspår Tom Myers, som är den främste ”fasciagurun” i världen. Han har skrivit boken ”Anatomy Trains” som är en kartläggning av fasciasystemet. Det kallas också ”Den nya anatomin”

– Musklerna i sig är lösa som köttfärs. Det är fasciorna som ger dem sina former, säger han för att illustrera hur viktiga de är. Utan fasciorna skulle kroppen rasa ihop i en hög, varken muskler eller skelett skulle hålla ihop. Skelettdelarna är också inneslutna i fascior, och det är fasciorna som förbinder muskler med muskler, skelett med skelett och muskler med skelett.

Tack vare fasciorna, som är glatta, kan muskler som ligger mot varandra glida lätt och smidigt, utan att klibba fast. Fascior finns också insprängda i musklerna, för att muskelns olika delar ska fungera optimalt när vi rör oss.

 

Med friska fascior och en rörlig livsstil går allt bra. Men redan under en natts stillaliggande börjar fasciorna klibba ihop. Bindväven, som fasciorna består av, börjar spinna nät mellan olika fascior, som sedan häftar ihop i varandra.

– Det är därför alla djur vill sträcka på sig på morgonen. Då bryts det som klibbat ihop under natten upp igen, säger Tom Myers.

Än värre blir det om vi är orörliga en längre tid.

– Till sist blir de tjocka som filt.

Stelnade partier ligger bakom kroppsliga problem. Fascior anpassar sig helt och hållet till vår hållning och våra vanor. De antar formen efter vad vi gör med kroppen, men det tar lite tid. De är tröga. Ett aktivt liv med varierad rörelse bryter kontinuerligt upp hopklibbningarna. Men om det finns områden som nästan aldrig får röra sig sker inte det. Det kan vara på framsidan av kroppen om man går omkring med hopsjunken hållning. Eller kring skuldran, om man sitter hela dagarna vid datorn.

De här hopfiltade områdena syns tydligt i de kroppar som Tom Myers och hans kolleger har studerat. Det är sådana stelnade partier som ofta ligger bakom kroppsliga problem.

– Fascior är starka. Om en kiropraktor gör kotmanipulationer utan att behandla fasciorna också så har det ingen effekt, för skelettet glider tillbaka in i den formen som fasciorna har.


Lyssna gärna på Dr Langevins informativa förklaring om fascia


VIKTIGT ATT RÖRA PÅ SIG MYCKET
Du kan inte sträcka på dig mer än vad fasciorna tillåter och en muskel kan inte ta mer plats än vad fascian ger den. Men Tom Myers säger att också vanlig muskelmassage har effekt på fasciorna:

– Allt vi gör med kroppen påverkar fasciorna på något sätt.

Den metod som Tom Myers själv lär ut kallas KMI (kinesis myofascial integration), och är en massage av det fasciella systemet. Effekten varar några månader. För att behålla resultatet måste ett eget arbete ta vid. Om man inte rör sig för att hålla i gång den nya friheten i kroppen, börjar fasciorna att filta ihop sig igen.

— Att själv röra sig mycket är alltid det allra viktigaste. Jobba förebyggande och ta det lugnt i början. Fascior reagerar långsamt, de kan inte annat. Tänk på en plastpåse. Om du drar i den sakta kan den töjas, men rycker du till går den sönder.

– Tung träning skadar alltid bindväven och det tar 24—48 timmar för den att reparera sig. Vi lever i en prestationskultur, men när vi vill prestera snabbt i träningen så stämmer det inte överens med hur kroppen fungerar.

– Tänk dig i stället att du ger dig själv ett års mjukt åtagande med din träning.

Yoga, tai chi, pilates, dans och kroppsterapier är exempel på aktiviteter som främjar fasciahälsan. Vid uttorkande aktiviteter som löpning är det viktigt med vätska, eftersom torra fascior blir mer klistriga och stela.



FASCIORNA ÄR SOM ELASTISKA SPINDELNÄT
I kroppsterapier ger den nya anatomin möjligheter till en ny ”läsning” av kroppen. Man tänker inte längre utifrån den traditionella anatomiska kartan.

Genom fascia sker all kommunikation mellan alla kroppens delar. Det finns 6 gånger fler nervreceptorer i fascian än det gör i muskler, fascia finns i fast form, i flytande form (extracellular fluid) och kommunikationen i fascian är 15 gånger så snabb som i nervsystemet.

Det är där vi har hela vår intelligens, intuition och känsla, en förlängning av hjärnan om du så vill – det är det som gör att kroppen är en helhet och inte en massa delar.

– På det traditionella sättet ser man kroppen som att den består av enskilda muskler och ben och att de jobbar ihop enligt hävstångsprinciper. Men det är en intellektuell konstruktion, ett maskintänkande. I verkligheten är vi inte byggda på det sättet, menar Tom Myers.

Fasciorna är som elastiska, tredimensionella spindelnät, som både innesluter musklerna och dessutom sitter ihop med varandra i långa stråk, som ”gummiband”, som går kors och tvärs över kroppen. Man måste se till hela ”gummibandet”, eftersom det alltid går sönder i sin svagaste punkt som kan vara någon annanstans än där själva problemet sitter. Man kan få leta efter orsaken utefter hela fasciakedjan.


Här en video om fascians uppbyggnad…


Den bild som Tom Myers ger av kroppen är mycket mer av en organism, där skelett och muskler svävar upphängda i ett elastiskt spänningsfält skapat av bindvävstrådar.

Att fasciorna är så viktiga som Tom Myers säger belägger ny forskning. Den har skett under dissektioner av kroppar, där man noga undersökt fasciasystemet.

– Det har också visat sig att fascior har tio gånger fler känselreceptorer än vad själva musklerna har. Det är alltså fasciorna du känner med när du känner din kropp.


Fibromyalgi & Fascia

Fibroblaster framkallar överproduktion av IL-6 [en inflammatorisk markör] som normalt sänks efter några dagar och avaktiverar det inflammatoriska immunsvaret. Emellertid stör produktionen av östrogen med återkallandet av IL-6 och utlöser då i kvinnokroppen till att upprätthålla ett konstant inflammatoriskt tillstånd som observerats som fibromyalgi.

En initiator av de ökade proinflammatoriska cytokinnivåerna hos fibromyalgi patienter är fibroblaster, vilka utlöses av stress eller skada för att producera IL-6. Inom fascia ökar detta initierade inflammatoriska svar retbarheten hos närliggande nervändar… /bara retbar under inflammatoriska tillstånd. Dessa överför skadliga signaler i hela kroppen och leder det skyddande inflammatoriska responsen att uppfattas onormalt som smärta. Inflammation av fascia, som ett resultat av IL-6-produktion av fibroblaster, är också en källa till långvarig aktivering av ryggmärgens dorsala horn (på bäckenet) neuroner.

Detta fenomen är känt som central sensitisering och hänvisar till överreaktion av centrala nervsystemet till smärtsamma stimuli som ett resultat av konstant inmatning. Central sensibilisering hos fibromyalgi patienter kan förekomma spontant eller som ett resultat av aktiva triggerpunkter. Dessutom kan astrocyter och microglia celler i fascia sensibiliseras av det kroniska inflammatoriska tillståndet och producera överdriven smärtresponskarakteristik av fibromyalgi.

Ökningen i IL-6 och resulterande fasciell inflammation påverkar direkt reglering av den stressinducerade HPA-axeln.
”Jennifer Mayline Jing från hennes 2013-doktorsavhandling vid Ohio State University (Fibromyalgi som inflammatorisk sjukdom: En titt på ökad förekomst i kvinnor)


Brist på svavel och C-vitamin

Fascia har olika fasthet beroende på hur väl kollagen inlagras i vävnaden. Kollagenets proteiner byggs bland annat av svavel. Det har visat sig att många med kronisk värk och stelhet mår mycket bra av ett tillskott av organiskt svavel, så kallat MSM (Metylsulfonylmetan).

Även C-vitamin är vitalt vid inlagring av kollagen. Därför drabbas de med extrem C-vitaminbrist av skörbjugg (t.ex. sjömän och människor i allmänhet förr i tiden då det innan potatisens ankomst var svårt att få tillräckligt med C-vitamin under vintern). Kroppen faller då helt enkelt samman då kollagenet inte kan bildas till fibriller, vilket leder till skör bindväv och inre blödningar.

Vi kan behöva stora mängder C-vitamin för full återhämtning och uppbyggnad av bindväv. Tar man tillskott av MSM bör C-vitamin tas samtidigt för bästa upptag. Rekommendationerna som finns för RDI är baserat på hur mycket man minst bör ta för att undvika bristsjukdomar, inte hur mycket vi bör äta för att må riktigt bra.

Här kan man ställa frågan om hur stor betydelse bristen på C-vitamin långt uppe på norra halvklotet har att göra med att det finns så många därifrån med den genetiska avvikelsen EDS (Ehlers Danlos syndrom, extrem överrörlighet). Även brist på svavel kan tänkas vanligt då det krävs sol och processer i levande växter för att binda svavlet i kroppen.

Fascia som klibbat ihop påverkar rörligheten och då man har funnit att det finns 6 ggr mer nervceller i fascian än i muskler går låsningar i fascian att härleda till exempelvis smärta i ländryggen. En ”sjuk” fascia blir snabbt en ond cirkel. Inflammation uppstår, flödet av vätska och immunförsvar påverkas – och värken i sig gör vila och återhämtning svårare. Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att hålla fascian i ett vältrimmat, rörligt skick eliminerar både smärta och stelhet. Det sker naturlig tillväxt av fascia för att hålla kroppen smidig. Du ökar alltså på din rörlighet, får ett större vätskeutbyte och bättre rörlighet i fascian som är den del av vår kropp som kan begränsa vår rörlighet mest…


Länkar:

Annonser

2 reaktioner på ”Bindväv/fascia

  1. Väldigt intressant läsning.
    Tränar en del och har problem med min vänster sida från ryggen och neråt lår och fot. Brukar bli bättre efter träning och sämre på vilodagar.
    Har slarvat med yogan och som du skriver, är det nog en del i att mina problem smygit sig tillbaka.
    Var på bindvävsmassage för något år sedan och har aldrig tidigare upplevt att hela kroppen påverkades så mycket som vid första massagetillfället. Mådde illa och blev varm i hela kroppen. Även stelheten blev mindre och efter 3 behandlingar kändes kroppen bättre än någonsin.
    Är det bra att gå relativt regelbundet ( 1g/år) på bindvävsmassage?
    Ska man äta tillskott av kollagen om man tränar hårt och mycket?
    Hälsningar Åsa

    Gilla

    • Hej Åsa,
      Tack för att du tittade in på sidan, och mycket roligt om du hittade något intressant!

      Jag vet inte vad din träning består av; om det är styrketräning eller löpträning, men rent generellt så tror jag på att underhålla elasticiteten i fascian. Jag märker själv att jag inte får slarva med yogan, jag är yogalärare och ibland kan det bli mer lektioner än egen yoga, så jag måste ha bra rutiner så att jag gör en del ”grundyoga” för att hålla mig så mjuk och rörlig det bara går…
      Fascian skall kunna vara både explosiv/snabb samt långsam/mjuk. Om du fick sådan positiv effekt av din bindvävsmassage så skulle jag absolut tycka att det är mycket väl investerade pengar. Det borde göra din träning ännu mer effektiv och njutbar!

      Jag skulle nog tycka att det är bra om du äter extra tillskott av kollagen, och tillsammans med kollagen även intar C-vitamin, vilket är en nyckelspelare vid bildandet av kollagen. Jag tar själv rätt stora doser; 600-800 mg. Mestadels för immunförsvaret men även för kollagenbildningen. Jag har en hel del andra tankar om nyttan av c-vitamin då det även hjälper till att hålla blodkärl stabila och motverka att dessa går sönder av inflammationer i kroppen, och att då annars LDL-kolesterol måste ”laga” inflammerade kärl. En parentes bara…
      Så ladda med kollagen, ta din bindvävsmassage, ha C-vitamin i åtanke…

      Ha det fint!

      Hälsar
      Stefan

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s